Förra helgens svart fot

Klockan 19:00 skulle det börja, man ska aldrig städa när man har en tid att passa.
Om tio minuter ska jag vara vid Fudoin shrine just bakom Shisendo shrine och det är ju cirka fem kilometer dit. Ibland när man inte kommer i tid till en ceremoni så består den största upplevelsen av alla människor man möter som är på väg hem, man har missat det roliga.
Det visade sig att detta inte var en sådan gång, det hade gått utmärkt att komma två timmar sent, men det kunde ju inte jag veta. Man hade placerat ut 1000 lyktor på vägen upp till templet och lite senare på kvällen läste jag även att det var 250 trappsteg för att ta sig upp till templet, det stod inte att vägen, två kilometer innan trappan krävde att man hade klätter rep. Så efter att ha tok cyklat tre kilometer, släpat mig upp för väggen, det kändes så men ska vara vägen och stapplat med vilopaus uppför trappan så var jag helt genomblöt och helt slut men lycklig. Jag hann.
Bålet brann, här skulle det gås på glödande kol, ska bara vila lite, det snurrar, vatten. Två timmar senare så stod jag i den långa kön som ledde fram till kolen, eftersom kön var otroligt lång så var inte kolen jag gick på så glödande längre, jag blev mest smutsig om fötterna. Men jag tycker att bilderna gör känslan rättvisa. Behövde knappt trampa på vägen hem och det går ju som bekant både fortare och snabbare när man känner till vägen.

Telefonen ringde – Vi måste åka tidigt sa en röst – Jag hämtar dig 06:00 i morgon sa samma röst och tillade – Det blir varmt i morgon.

I morgon skulle jag åka med Andreas till Suzuka banan och titta på en 8 timmars motorcykel tävling. Sov, sov, sov nu då.