En gång till

Eftersom det gick så bra förra gången vi åkte till Nagai stadion i Osaka för att heja på Carro så tänkte vi göra ett nytt försök i kväll. Jag och Ester tar med oss Jens, som denna gång får följa med, förra gången uppstod kvinnligt förhinder.

100 meter lite som friidrottens formel 1, det ser ut att gå fort på TV, det ser ut att gå riktigt fort live också. Det kanske beror på att det går fort och det enda sättet som man själv skulle kunna få upp den farten på vore att hoppa från fjärde våningen.
Man ser vilka som är superstjärnor, till exempel så var det ett TV-team avdelat att filma en ganska känd stavhopperska, Yelena Isinbayeva som spenderar den största tiden av kvalet med att ligga under en handduk och vila. Det hindrar dock inte TV-teamet att filma henne, Ni kan tänka er vad som hände när hon började stretcha lite. Var kom alla fotografer ifrån?

Det blev lite spännande när inte Carro vann längdhoppet ut an kom två efter henne som låg tvåa. Normalt skulle Carro vara sämre i spjut än hon som låg tvåa i spjut, Vem minns vad hon hette?
Mannen till vänster på den bilden, någon kompis till Lena tyckte att det var synd att vår tjej missade guldet på sista hoppet, sjukamp består av sju grenar. ? SJU grenar det är SJUkamp, inte längdhopp, jaha, bättre lycka nästa gång.

Om inte världens snabbaste genom tiderna så är detta det snabbaste någon sprungit 100 meter i Japan.

I kväll sitter vi i höjdhoppskurvan och har hopparna snett till vänster framför oss, vi ses

Debut

Har köpt en ny lins (18-200mm f/3.5-5.6G IF-ED AF-S VR DX Zoom-Nikkor) till kameran som Lena använder. Har även läst lite i manualen och man ska tydligen kunna skapa en del schyssta effekter, mm. Får kanske be Andreas om lite utbildning i fotokonstens mysterium.

I veckan var det festival dags igen, de dödas själar skulle hem efter att ha varit på besök, runt Kyoto tänder man eldar som bildar tecken på bergssidorna för att hjälpa till med färden. Bland annat tecknet på bilden, det är tecknet för Dai som betyder stor, exempel Dai-näsa. Man kan köpa vedträn som man skriver små eller stora böner på och som man sedan kan klättra på p berget och lägga på angiven plats. Själva eldandet sköts av lokalbefolkningen, kommunäldste.

Vi såg på eldandet från taket på huset där Jens bor och efteråt så sköt vi lite egna raketer till dess att fyrverkeri polisen kom och sa att nu fick det räcka.
Nu är det gjort, har spelat fotboll i Japan, match och så länge jag orkade det vill säga cirka 15 minuter så stod det 0-0. Har en kollega som är med i, håller i ett fotbollslag, jag vet inte vad det heter, han har säkert sagt det men jag kommer inte ihåg. I alla fall så var det träning och sedan en träningsmatch på det. Träningen bestod mest av att bära målen till rätt plats, aluminium finns inte i japan, här är fotbollsmål gjorda av bly. Sedan kritades planen upp och man hängde i nät i målen. Sedan var det dags för rökpaus. Träningen bestod av skott på mål och lite smålags spel. Vi var på en väldigt stor grus plan, men det visade sig att just där vi var
skulle det spelas en baseball match, jag har alltså upplevt en japansk dubbel bokning. Ok dags att bära fotbollsmål igen, till andra sidan och krita upp en ny plan. Efter som man antagligen efter matchen skulle bära tillbaka målen till utgångsläget så sa jag och min tyska vän Kai att vi var tvungna att avvika innan matchen var slut, vi var helt slut.

Söndag: Vi åkte till Biwako sjön för att bada. Ester hade en kompis med sig, Chloe från England. Till börja med hamnade vi på ungdomsdelen av stranden och ni vet ju hur dagens ungdomar är, dricker öl, röker, spelar hög musik och skräpar ner. Många var de också, så efter två timmar flyttade vi lite längre bort. OOO vad lugnt och skönt det blev, vilken skillnad?

Det var varmt i vattnet, Ester och Chloe badade konstant i fyra timmar. Sedan började det blåsa upp och snart började det regna och åska, vi blev totalt genomblöta när vi gick till bilen. Nu är det så att jag varit på den här stranden förut tillsammans med några Microniter, typ Stefan Bergström. Även då blev det regn och åska så man kan verkligen säga att historien upprepade sig. Den gången sökte vi skydd under en markis vid en mat kiosk på stranden, vi stod där tillsammans med en massa bikiniflickor och alla stirrade ut över vattnet utom Stefan som bara stirrade.
Stranden ligger 45km från Kyoto så det tog en timma dit och två hem, varför? Vet inte, det bara är mer bilar här ibland.

Information?

Vad kan man egentligen förvänta sig när man läser på skyltar. Är tanken att man ska få ett hum om vad som kommer att inträffa när man går in på restaurangen, flygplatsen eller var nu skylten befinner sig, det kan ju även vara en etikett som ska förmedla att det här är något bra som alla vi ha.
Det är kanske därför man inte kan köpa den hawaiianska öl sorten Tsunami på det svenska systembolaget.

Om man under sin dag tycker att man bara har träffat en massa sura griniga gubbar så kan man vända sig till JAL. Det Japanska flygbolaget har startat en helt ny typ av support, först nu på försök på Kansai flygplatsen utanför Osaka. Om det faller väl ut kommer alla att bli lite gladare.

Det kan vara ett osäkert kort att gå på restaurang här, inte för att det är särskilt troligt att maten är dålig, det som kan krångla till det är att det kanske inte finns några bilder i menyn, ingen plastmat att peka på eller någon i lokalen som kan engelska. Går man på ställen där det är mycket folk (vuxna japaner) så kan man förvänta sig god mat. Man kan då använda sig av det beprövade tricket att titta efter vad de andra gästerna äter och peka på den gäst som äter det som ser godast ut, brukar till och med framkalla en del leenden. Men hur gör man om den information man får från skylten ser ut så här?
Musik ska vara ett universellt språk, men alla giller ju inte samma sorts musik, även om många på frågan svarar. Öh, nja jag gillar nog det mesta utom modern jazz . Hur gör man då för att marknadsföra sin musik till rätt konsumenter? Svaret finns i ordet grupp, eftersom de flesta säger sig gilla lite allt möjligt så tar vi lite allt möjligt och marknadsför mot en grupp till exempel författare eller till en mer lättlurad grupp som mellanchefer. All kinda hot music for….
Boozers?

Vet inte om den här informationen är korrekt, men här är skylten med den nya slogan för vår support, tre kända S

Huller om buller

En tjej, Elinor lämnade Esters klass nu i sommar. David, fadern i den familjen har varit här i tre veckor extra för att avsluta sitt arbete och åkte i helgen tillbaka till NY USA. Jag tillsammans med David och en familj från tyskland åt en form av hejdå middag på en av de uppbyggda uteserveringarna vid Kamo floden.

Fredag : Lyckades av misstag eller… gå på en av de bästa spelningarna som jag nånsin bla bla bla. Trummor, som Nanta i Korea, fast de stod i publiken och spelade. Ni som arbetar på Micronic kan fråga Sjöström så kan han för klara vad som menas, ni andra får sväva i ovisshet tills vi ses. När det inte kunde bli bättre blev det just det, Det blev nu klart för mig att man återföds, Här hade vi The Who’s gamla trummis återfödd till japan, Mr Keith Moon i en slokhatt som skulle ha gjort Garbo avundssjuk. SunPaulo, en matta av house och på det en otrolig gitarr, trummor, hammondorgel och bas av en kille i zebrakeps. Ja då kunde inte 43-åringen stå still längre.

Lördag: tempelmarknad och inte trodde jag att det fanns onämnbara saker till salu, postorder?
Som sagt man kan hitta det mesta på dessa marknader, glas, smycken, kimonos, rostiga spikar, gamla tågbiljetter och en hel del andra saker. Tog en tur i tempelparken, tror jag plankade in, förlåt. Där var de, dessa djur som låter här i träden och i alla Vietnam filmer.
Man ser dem inte bara hör, var fan är den, vet inte, det bara låter, jag blir galen. Nu har jag sett dem , mm stora, Andreas säger att de lever under mark i sju år och sedan kommer upp och puppas, lever sedan i sju dagar för de har ingen mun (låter som nått Lidberg kunde ha sagt), kan inte ha stått först i kön när anlagen delades ut.

I dag är det också lägga ut mönstrat tyg i floden festival, jo men det är ju en anledning att ta en öl till, mat kunde man också köpa. Pilgrimsmusslor kokta i sitt skal med en klick smör, mmm, nu är ni avundssjuka och det ska ni vara.
En vecka? Jobbe? Ja trodde jag skulle göra det som planerat men det skulle jag inte för jag skulle göra det andra och det var det ingen som informerade om så när Anders ringde från AB så sa jag att jag skulle göra saker jag inte skulle göra men det visste jag inte för ingen hade berättat det för mig så jag ljög utan att veta om det, hur kul är det, förlåt Anders men där var vi nu och jobbade hos kunden, samtal på japanska, information. I morgon kommer det en konsult för att fråga om vad vi tycker om vår arbetssituation, vad är klockan nu 21:30, å framförhållning, i morgon ska vi ju, nej det ska vi inte det har blivit flyttat två veckor, va.
Pratade med konsulten i två timmar, han pratade om sig själv i en och en halv, måste vara en bra konsult, debitering per timme?

Mitt i veckan: dags för nått nytt, fyrverkeri festival, start 19:30 slut 20:30 10000 pjäser, här ligger nyår hos bekanta i lä eller rättare sagt hela Stockholms nyår. Skådespelet ägde rum vid Biwako lake, Otsu, se google earth. Vid den stationen jag gick av vid så var det nog inte mer än hundratusen som samlats för att titta. Uppskattningsvis så var det mellan 300000 tusen och Göteborg som såg på. Himla fint (betyder jätte fin eller mycket fint).

Fredag: Ska på krog runda med Andreas, kommer lite sent från jobbet 22:00, så är livet för en Kansai slav. Träffades på Pig And Whistle (det finns ett piano där igen, så Hans, Helena och Peter när kommer ni?), där var det en kvinna, ja vi tror det i alla fall, från USA. Hon jobbade nog som språklärare på en skola för döva utan att kunna teckenspråk. Hon var fem meter bort men eftersom jag inte kunde höra vad Andreas sa så vi gick
Har även lyckats cykla på en duva, de brukar vara snabba rackare men har väl som alla andra blivit lite slöa i värmen. Smakar som kyckling tycker jag.

Kurama Onsen hur låter det, det var bättre än så. 30 minuter med tåg upp i bergen och där är det 10 grader kallare, vad skönt, 25.

Det är ju tänkt att den här bloggen ska handla om familjen också och nu kanske ni tycker att det var länge sedan jag skrev något om de andra i familjen. Det är helt rätt, de har inte varit här på en månad, men i morgon kommer de. Apropå det så serveras Kyotos bästa drinkar på denna bar, kanske bästa överhuvudtaget, Bakom disken finns två äldre gentlemän som blandar drinkarna så att Hemingway skulle ha varit nöjd, Barmaten är väl snäppet bättre än en svenskstjärnkrog, kostar, nej. Man kan säga 60:- st.

Så varmt, så länge, Suzuka 8 timmar

Två rätt trötta snubbar träffades på söndags morgonen, det blev en äggMac muffin på vägen och vi passerade ett oräkneligt antal pachinkohallar och lovehotell , spelhallen med rymdfärjan på taket och namnet cosmos till exempel. Vi åkte också förbi TOTO antagligen en av värdens största toalett tillverkare. Två jätte och då menar jag jätte byggnader är placerade uppe på en ås, det ser ut som ett misslyckat fotomontage, man får antagligen in globen i kåken

Framme, eftersom Andreas skulle jobba det vill säga fotografera på uppdrag av en tidning så körde vi in med bilen på området och på grund av att han hade så mycket grejer att bära så hamnade även jag ibland teamen och paraplyflickorna till en början. Eftersom det helst krävs att man har en del lappar hängande runt halsen för att vara där så fick jag tillslut inte vara kvar, svårt att motivera då man inte ens har någon biljett alls.


Hade ändå en väldigt rolig dag, ganska mycket folk att titta på. En del hade släpat med sig halva köket ut på banan. Det går åt en del vatten när det är över 35 grader men man kunde också stå en stund i fukttältet för att få svalka.
Det finns ett område där dels teamen finns representerade och där man kan köpa allehanda saker relaterade till motorcyklar. Här kan man också hitta teamens såkallade paraplyflickor, en del fotografer är bara här för deras skull och de får antagligen skriva fler autografer än förarna.
Vi åkte lite före alla andra och till hemresan hade Andreas sambo Asa dykt upp, med på hemresan fanns också en väninna till Asa och hennes lilla dotter och väninnans mor.
Den lilla dotterns far kom femma i tävlingen.

Förra helgens svart fot

Klockan 19:00 skulle det börja, man ska aldrig städa när man har en tid att passa.
Om tio minuter ska jag vara vid Fudoin shrine just bakom Shisendo shrine och det är ju cirka fem kilometer dit. Ibland när man inte kommer i tid till en ceremoni så består den största upplevelsen av alla människor man möter som är på väg hem, man har missat det roliga.
Det visade sig att detta inte var en sådan gång, det hade gått utmärkt att komma två timmar sent, men det kunde ju inte jag veta. Man hade placerat ut 1000 lyktor på vägen upp till templet och lite senare på kvällen läste jag även att det var 250 trappsteg för att ta sig upp till templet, det stod inte att vägen, två kilometer innan trappan krävde att man hade klätter rep. Så efter att ha tok cyklat tre kilometer, släpat mig upp för väggen, det kändes så men ska vara vägen och stapplat med vilopaus uppför trappan så var jag helt genomblöt och helt slut men lycklig. Jag hann.
Bålet brann, här skulle det gås på glödande kol, ska bara vila lite, det snurrar, vatten. Två timmar senare så stod jag i den långa kön som ledde fram till kolen, eftersom kön var otroligt lång så var inte kolen jag gick på så glödande längre, jag blev mest smutsig om fötterna. Men jag tycker att bilderna gör känslan rättvisa. Behövde knappt trampa på vägen hem och det går ju som bekant både fortare och snabbare när man känner till vägen.

Telefonen ringde – Vi måste åka tidigt sa en röst – Jag hämtar dig 06:00 i morgon sa samma röst och tillade – Det blir varmt i morgon.

I morgon skulle jag åka med Andreas till Suzuka banan och titta på en 8 timmars motorcykel tävling. Sov, sov, sov nu då.

Mitt på sommaren julklapp

Maja har avbildat familjen i någon Japansk sort av trolldeg, det har varit skönt att ha något att hålla fast vid nu när jag varit här själv så länge.

Man har ju gärna för sig att Japaner röker mycket och alltid springer omkring med en kamera.
Det stämmer också, så affären med följande skylt har retat upp den Japanska befolkningen.
En del personer tror ju som bekant att man ska kasta bomber och granater om kring sig, här har vi löst det problemet med en liten skylt som upplyser att det får man inte göra och då sker det inte heller. Det måste öppna oanade möjligheter och tänk vilken förebyggande effekt det skulle kunna ha och ha haft.

När man ska bort gäller det att ha något med sig, så som en present. Man kan ha med sig en oinslagen flaska vin eller champagne, den kan naturligtvis även vara inslagen. Om det inte är så formellt som exempel bara några vänner på middag, så går det bra med ett 6pack öl.
Man kan också ha med sig blommor och som ni märker så är det ganska lika som i Sverige, fast i Sverige har man bara med sig öl om man ska se på fotboll. Den stora skillnaden uppstår om man köper kakor i de speciella affärer som säljer kakor, varje kaka inslagen för sig i en fin kartong som i sin tur är inslagen i ett vackert papper, snyggt men dyrt och de flesta jag känner tar heller en flaska oinslagen champagne, kanske även ölen. Man kan på de flesta varuhus köpa presenter som redan är ihop plockade eller som man säger Gift Sets. Det är tydligen en säsongs sak att man nu ska köpa presenter och ge till hyresvärden och andra viktiga personer i sin närhet. Nu är det sommar säsong eller som någon sa halvårs present dags. Köp, köp, köp. De kan bestå av till exempel några öl, några läskburkar, någon vattenflaska och en nyckelring från något känt bryggeri. Eller så innehåller asken bara sju olika sorters nudlar med samma smak men olika diameter, allt snyggt förpackat och klart att använda. Man går igenom en komplicerad beställnings procedur och sedan får man presenten levererat hem om en vecka. Om man ska till svärmor så kanske inte setet på bilden bör användas om man in har ett riktigt snyggt och dyr papper att slå in det i.

Man kan se skyltar på vad man kan tro är en påbudsskylt för lekandebarn, men det är det inte, det är varning för griniga äldre gubbar. Äldre är inte längre än så här.