Så åkte vi till Guam för att fira julen med bad och andra strandlekar, nu var vi kanske inte så mycket på stranden som vi hade trott. Anledningen till detta var att anlägningen bestod av en massa olika pooler, vattenrutschkanor och att det bedrevs en hel del aktiviteter för barnen på poolområdet. Hur kan stillahavet konkurera med det?

Guam tillhör USA med allt vad det betyder för vilken fetthalt maten har. Med restauranger som Hard Rock Cafe, Tony Romas och Planet Hollywood behöver man inte ha så många plagg av storleken XXS i klädesaffärerna, Det kändes lite konstigt att många badvakter var tjockare än jag, Baywatch är en myt. Dock är grillat gott så varför inte, men vi gjorde antagligen vårt livs enda besök på Planet Hollywood. Då är det bättre att grilla själv som till exempel på SunSet bars BBQ, aj vad gott, var tvungen att börja jogga på stranden på morgonen efter den middagen. Det är rätt ok när man kan ta ett dopp direkt efteråt. Men vi provade också den lokala kokos dieten, skala först, äta sedan.
Koreanerna verkar vara asiens Tyskar när det gäller att boka upp solstolar, hugger som kobror, det gäller att vara beredd om man vill sitta. Många tror att det är en gigantisk solskärm som den Koreanska kvinnan har på huvudet eller om man så vill framför ansiktet, det är det också men inte bara det. Skärmen är ett effektivt skydd så man inte riskerar att få ett finger i ögat i kampen om en stol. Tilläggas kan att jag aldrig såg henne utan den här skärmen. Klara färdiga gå.
Det var naturligtvis en hel del lekar med jultema för barnen och de vuxna. Som att blöta ner Rudolf med den röda mulen, en typisk jullek.
Elvis is in the building. The King! Hur bra kan det bli? Ja för att vara helt ärlig så kan det nog bli en hel del bättre. Elvis är ju inte på riktigt, en del tror att han åkt hem till sin planet efter att varit på besök på jorden. Vi som inte är Fox Mulder tror inte det, men det var väldigt kul att se Elvis showen tillsammans med ett trettiotal japaner/koreaner .
Ester har vindsurfat!

Jag har snorklat, Maja har badat och Lena har solat. Vi åt på en Japansk restaurang på julafton, shabu-shabu och det var den enda restaurang vi besökte två gånger, japanskt ris är godare än amerikanskt, mycket godare.
Nu är vi tillbaka i japan och det regnar. Ester fyllde år och hade fem kompisar här som sov över. Kalas i 24 timmar, ungefär som i tv serien 24, ni kanske kommer ihåg vad man sa i början av programmet ”I’m Ola Jakobsson and this is the longest day in my life”. Ester fyllde 10 vilket betyder att jag varit pappa i 10 år också, hjälp.


Så, GOTT NYTT ÅR och lycka till med vad ni nu tänker lova men inte hålla.

Det finns lite mer eller många fler bilder på Lenas sida.

Någonting att äta, någonting att dricka och lite sång

Eftersom vi inte ska vara här, utan där, där det är varmt när det är den 24, så hade vi lilljul härom dagen. Några klappar hade tomten levererat och våra två var lika förväntansfulla som vanligt. Efter julklappsutdelningen så väntade ett tradionellt julbord med sill som våra senaste gäster hade med sig men också lax, ägghalvor och hemmarullade köttbullar. Inköpet av något som liknade en skinka gick inte riktigt hem.
Julöl på bordet, vi kom även på att det fanns en liten livrädd OP i frysen sedan sommaren. Sake muggarna fick vara Stand In för snappsglasen.
Det hela avslutades med sång och glam, god jul, god jul, god jul.

Önska dig en stilla natt.

Nu är det jul och tomten kommer och klappar de små på huvudet så att de hjärnskakning få tralla lalla lej. Nu spelas det julsånger överallt och det är 30 grader varmt i Guam.

Vad önskar du dig, fred på jorden? Är du dum i huvudet jag vill ha ett spel till min DS.

Det sätts vinterdäck på min bil idag, Jag önskar mig lite snö till nästa år så vi kan prova på att åka skidor i Japan. Mera folk mindre stress? Julstress mmm så gott ordet smakar, men något är fel, Japanerna verkar inte vara julstressade, Vi firar inte jul säger de, men julhandeln är i fullgång och överallt påminns man om att det snart är den 24 igen. Det är alltså firandet som gör att vi i Sverige talar om julstress. Om vi bara fick äta oss feta, köpa presenter till varandra och vänta på Tomten utan att fira, så skulle vi må bättre. Så sluta fira jul för folkhälsans skull, firandet kan vänta till nyår. Nyår? Vad ska vi göra då? Å vad det är stressande att inte veta….

Pappa kan vi köpa jordgubbar?
Ja varför inte det är ju jättegott.

Just nu är kursen för den Japanska yenen 0.0575. Jordgubbar är gott och det är 30 grader varmt i Guam.
Vad var det du önskade dig.
Sluta larva dig Pappa!
Vi får väl se vad Tomten har med sig.
ÅÅÅÅÅÅ.

Ja, god jul och gott nytt år då till er alla och önska er en stilla natt, det har ni säkert förtjänat.
Nästa år fortsätter jag att skotta i havet.

Myrstackarna

Året går mot sitt slut, sitter utanför Starbucks och dricker kaffe i solen. Hade suttit i solen om nu inte Kusatsus enda höghus stått i vägen. Vi tittar på alla tjejerna som kör runt på parkeringen i sina små bilar. Jag undrar vad de egentligen gör i sina liv, Jens säger att han inte vet men att han osökt kommer att tänka på den kanadensiska såpan Trailer Park Boys.
Såhär innan jul spelar man julsånger lite var som helst och helst på offentliga platser som parkerings torget utanför det köpcentrum vi sitter vid. Kaffet är gott men vi tvingas att lyssna på Rudolf med röda mulen på japanska och det på väldigt hög volym.
I den lokala varianten av K-rauta spelar man Beatles hela tiden, där struntar man i att det är jul. De har öppet 365 dagar om året, Beatles, tänk att jobba där. Jag undrar vad alla som bor här ute gör på kvällarna. Jens har ingen aning, kanske dricker de öl. Det är december, det går förbi en ung kille, med sin basebollkeps på sned och byxorna i vad som kallades för Gällivarehäng när jag var ung och var en anledning till att bli mobbad, nu är det modernt och jag är 43. Hur säger man dra upp byxorna på japanska? Det vet vi inte, man skulle ha intresserat sig mer för språk. Han lägger sin hand på ryggen på vad vi hoppas är hans flickvän, det är snart jul och det betyder att det börjar det bli lite kallt, under tio. Flickvännen har svarta läderstövlar med höga stillettklackar, stövlarna går upp över knäna. Hon har svarta nätstrumpor och ett par minimala vita kortbyxor och en liten vit matchande jacka. Jag tittar på Jens som skakar på huvudet. Vad gör man i Kusatsu? Jens tror att om hon gått på gatan i Sverige hade hon blivit upplockad av polisen. Nu spelar man Jingle bells. Vi går tillbaka till kontoret, det är varmt där, på sommaren är det så kallt där så man får sitta med en jacka på sig.Vore man lite mer vältränad skulle man kunna ha bar överkropp nu, det verkar vara omöjligt att ställa in klimatanläggningen på något annat än max. Undrar varför man har 60 som pensionsålder här när ingen vill sluta jobba. Vill man inte ha någon fritid? Vem kan vi fråga? Jens berättar att hans flickväns pappa ska sluta jobba nu för att han fyller 60, han vill inte sluta. Hela familjen är orolig för hur det ska gå nu. Man verkar jobba för att slippa ha någon fritid, inte som vi som jobbar för att kunna ha någon fritid. Är man lurad eller blir det så här när man är tillräckligt många på samma ställe, som en myrstack. Jens och jag letar efter blockljus, vi hittar inga. Vad heter blockljus på japanska? Språk är svårt. Vi sparar det till imorgon så vi har något att göra i Kusatsu. Gud vad trött man blir när det är för varmt, det är som om John Blund bor i utblåset ovanför mitt huvud. Det börjar bli mörkt och snart dags att åka hem, undrar om det blir ris till middag? Kaffet är i alla fall gott.

43

Tack för all den fina uppvaktningen som jag fick på min födelsedag i lördags. Som vanligt var det upp i ottan, men denna dag för att cykla tvärs över staden. Jag och Ester skulle vara med på The International Kids Chef . Vi skulle med andra ord åka till Kyotos kockskola.
Tillsammans med andra elever från KIS och den franska skola som också finns här.
Vi hade fått skicka in förslag på recept och vi fick laga vår huvudrätt, citronkyckling med oliver. Innan vi fick börja hacka och skära så lagade de riktiga kockarna som senare skulle assistera oss en liten rätt som bestod av gåslever, pilgrimsmussla, tryffel och iranskkaviar på en ljummen salladsbädd. Vet inte om det var för att jag fyllde år eller om man hade tänkt bjuda på det än då, det var i alla fall JÄTTE gott.

Lekledare för kockarna var en känd tv-kock från Tokyo, han var dock helt okänd för mig och Ester.
Det var även kvinnan som skulle fotografera oss under våra mödor. Hon var visst Japans mest kända kvinnliga fotograf och hade dessutom tävlat i missuniversum. Vi passade in finfint.
Ester gjorde ett fantastiskt jobb med vår maträtt och fick mycket beröm av både de andra barnen (som kanske är mest kräsna), kockarna och från fransmännen.
Esters maträtt var populär när vi alla efter lagande fick äta av våra vänners maträtter.
Det var gott, mycket gott. Vi hade en verkligt trevlig förmiddag tillsammans Ester och jag, vad mer kan man önska sig.
Det blir ju mycket festande när man fyller år, speciellt när man fyller 43, så jag somnade gott på söndagens morgon.