vad du bör önska dig

Årets Julklapp

Det är ju alltid intressant vad som ska bli årets julklapp. För var det en sak som blev årets julklapp och man fick reda på det efter jul. Det blev den sak som flest köpt för att ge bort i julklapp och man kunde anta att det stämde för julen var över.
Nu får man reda på vad årets julklapp är före jul. I nästan all reklam står det årets julklapp.
Hur kan man veta det och kan flera olika saker vara årets julklapp? Om man säger orden tyst för sig själv eller skriker ut dem, ÅRETS JULKLAPP! Så låter det ändå som om det bara kan vara en som kan bli årets julklapp. Om man nu då vill köpa årets julklapp och ge bort så får man välja en, chansa. Kan man inte lita på reklamen, ja vem kan man då lita på?
Det är bara att välja mellan allt från en ny fantastisk virknål till en Volvo S80, just nu är S80’n lite billigare, det är av någon anledning rea redan innan jul. Men vad händer då om det inte blir den sak man köpt som blir årets julklapp utan något helt annat som en bakmaskin som blir årets julklapp. Själv står man där med årets fulklapp och den som fått det som skulle ha varit årets julklapp undrar va fan har du köpt, hit med kvittot så jag kan byta. Kan man då stämma någon?

Då för att vara säker att ge bort något som uppskattas i jul så rekommenderar jag förra årets julklapp i Japan, en ljusblå, man kan säga babyblå om man vill, beror på ljuset i lokalen.
I alla fall så var förra årets julklapp i Japan en ljusblå pissomat. I Japan har man alltid gett bort en pissomat till jul så här kan man vara säker.

God jul, God jul !!!!!

Finns det några fula gubbar här då, HÖ HÖ ja det gör det, flera miljoner antagligen.
Nu är det jul även i japan och jul verkar man fira om man pojk- eller flickvän så nu sitter det flera miljoner män och väntar förväntansfullt på tomten. Det verkar som om de flesta ”tomte” dräkter vänder sig till kvinnor. Det fanns vid en kontrollräkning cirka 20 små dräkter för flickor/kvinnor och bara en för män, den hette dock super serious santa.
Eftersom utbudet är så stort så måste det finnas en efterfrågan, frågan är bara från vem.

Nu har det också hänt för första gången att jag fått skrapat bort is från bilrutan på morgonen, fy fa…. Men eftersom man inte ska vara negativ så får vi se det positiva i det hela. Tänk om vi inte haft klimatförändringen, mmm, hur många gånger hade jag fått skrapa bilrutan då, mmm, kanske två gånger vid det här laget. Läget är nu alltså dubbelt så bra som förut. VA, Isbjörnarna, ja vad är det med dem? Har de ingen is kvar?.... Då får de väl flytta då, det är ju inte så att de fått isen i utlokaliseringsbidrag, de har själva valt att vara där. Vadå? Skulle det bli för många sälar om inte isbjörnarna inte fanns. På WWF’s hemsida står det att isbjörnens huvudsakliga föda är det gulliga sälungar, samma ulliga sälungar som norrmän gillar att klubba. Den enes död den andres bröd säger jag.

Det gäller att hålla rent nu när löven faller, hur skulle det se ut om det låg löv på gatan. Ett tips till nästa säsong är att inte välja den blåsigaste dagen på året för denna aktivitet, men om man nu måste göra det så kan vi väl i alla fall undvika att sopa ihop löven i motvind.

Man har byggt om det lokala centrumet här nära kontoret, vi har fått många fler affärer, kul.
De flesta eller alla affärer är rätt lika, typ som om hela Täby centrum var HM eller att det var olika affärer som delat upp varorna som när barn (eller vuxna) delar upp smågodis. Samma hos alla men olika skålar.

Så har vi årets julpyssel. I tider som denna får man dra åt där man kan, så för att kunna köpa ordentligt med glögg så ska vi i år ge ett förslag på julgrans pynt. Man tar en tom plastflaska, men först måste man komma i rätt stämning. Enligt mitt sätt att se det så har alla stora konstnärer gjort det de är mest kända för under inverkan av någon form av drog. Så vi skaffar en plastflaska med något billigt hemgjort skit i som vi sedan tömmer och inte i slasken. När vi efter ett tag börjar känna oss kreativa så är det dags att pynta flaskan. Steg ett är att bestämma vad vi ska göra med flaskan, panta flaskan gills inte som förslag. Låt säga att vi bestämmer oss för att göra en tomte, det passar bra den här tiden på året. Hur ser då en tomte ut? Ja ni det är ju lite svårt att säga eftersom tomten egentligen inte finns (jo det är faktiskt sant). Dock har tomten på de flesta skägg och som skägg kan vi använda hår som vi hittar i duschen avloppssil, har vi tur kan vi hitta fler saker vi kan använda där. Genom att låta det vi hittat torka en dag eller två och sedan spruta på AXE deo får ”skägget” en naturlig dagen efter doft.
Tomten har även en luva. Tips till luva är att använda ett av benen på ett par galonbyxor, det borde gå att hitta ett par i Frälsningsarméns insamlings lådor för behövande och nu behöver vi galonbyxor. Har man nu varit förutseende att ta med sig en sax så kan man med för del klippa av ena benet på byxan strax under knäet. Den delen vi behöver (den lilla) stoppar vi i fickan. Den stora delen som vi inte behöver soppar vi tillbaka i insamlings lådan, ingen skada skedd.
Har man nu ingen sax med sig så går det lika bra att slänga det som blir över i soporna hemma. Sen är det bara att börja skapa, till armar kan vi använda pappersfodralet från engångspinnarna som vi fick med senast vi handlade hem sushi, jo det är engångspinnar jag lovar. För att få röd färg på tomtens kropp sprutar vi lite ketchup i flaskan och skakar runt, genom att blåsa in varmluft med en hårtork får vi ketchupen att stelna och fastna på insidan av flaskan. Att tomten är röd beror på Coca Cola som tyckte att en grå svensk tomte som dricker julmust inte gör någon glad och är dålig för affärerna. Dra ner galon benet över halsen, nej halsen på flaskan, låt lite av galonen så att säga hänga över, knyt något runt toppen, vad som helst, nu fick tomten en fin luva med tofs. Resten lämnar jag till er egen fantasi, om ni inte har någon så är tomten klar nu.

I årets test av julskinka fick den irländska stor uppmärksamhet i hela Europa. Den hade enligt panelen något som de andra julskinkorna inte hade. Den leende tillverkaren hävdar att det är ett gammalt familjerecept….. så tänk på vad ni äter, bara det godaste gott är gott nog.

För att sluta i dur så stämmer vi alla upp i skönsång eller alla kan men ingen vill sjunga.

Ett två, ett två tre….

Nu är det jul, nu är det kul
Tomtarna kommer och klappar de små
På huvudet så att de hjärnskakning få

Lagom till midsommar kan man sjunga vers två…..

Curry nam nam

Det är så skönt med japanska män som ska vara extra manliga, så som när det under lunchen gäller att imponera på kontorets enda kvinnliga inslag. Indisk curry? Ja jag tar lunch A, Va? Hur stark? Normal. Min japanska kollega, jag vill ha stark. Kyparen mmm vilken nivå? Nivå fyra ok. När väl maten (förrätten) kommit in och vi börjar äta, Min kollega, det var inte så starkt, nej det är tandori det är inte så starkt, mmmm. Del två. Huvudrätten. Starkt? Ser i ögonvrån att min kollega tappar lite ris i sitt knä, tittar lite nogare och ser då att det inte var ris som föll i knäet utan en droppe svett, tydligen ganska starkt och nu droppar det inte bara utan det rinner? Ungefär som när man tvättat sig i ansiktet och fått tvål i ögonen och inte hittar handduken. Kan inte hålla mig. Du regnar det här inne?

Bara det godaste gott

Fantastisk japansk husmanskost serveras i ingenmansland mellan Kusatsu och Ritto. Varför är det så att den bästa lunch maten serveras i industriområden? Ja kanske inte i Sverige.
Så vad får man då för 50 spänn, jo just idag fick man en panerad benfri fläckkotlett som låg i en sojasås och var täckt med ägg. Till det serverades japans godaste ris, soppa gjord på diverse alger, strimlad friterad tofu och lite perfekt skivad japansk pickels av obestämd rot sort.

Det kanske är därför som Volvo lagt sitt japanska huvudkontor tvärs över gatan.

Vi funderar på att skaffa ett husdjur såhär till vinter och vad passar då bättre än att slå så många flugor som möjligt eller vad det heter? Något man kan stå på, piska när det är smutsigt, lämna hela dagen, inte behöva gå ut med, och inte spendera en förmögenhet på i mat och försäkring, men som ändå är mjuk, skön och gosig, ja vi fastnade för.


Ibland händer det att man slinter med rakhyveln och tar bort för mycket eller bara ångrar sig lite. Då är det skönt att det finns hjälp att tillgå.

Och vinterns mode färg är……

Om ni tycker att bilderna är lite suddiga så.......

Besök besök

Vi har som bekant min frus syster med familj på besök och vad kan då två medelålders män göra i Kyoto? Jo de kan åka till Suntory Yamazaki Distillery där man varje år bränner ungefär lika mycket sprit som i norrland.


Det hela började för sådär 80 år sedan när en japansk man fick för sig att göra en inhemsk whisky istället för att bara hälla i sig importerad.
På typiskt japanskt vis började den här mannen bygga en hembränningsapparat med sina bara händer och vad bidde det då? Jo det bidde Suntory och den lille hembrännaren hette
Shinjiro Torii.

Vi gick en guidad tur och kladdade lite på tunnorna, man kan säga att de luktade sprit. Efter turen så fick vi provsmaka två sorter båda med is och mycket vatten och det fanns en tredje med soda i. Robbe beställde utan is, bra ide. Vad vi inte förstod vara att det gällde att dricka så många som möjligt på kortast tid, vår bordsgranne vann.


Bra vatten är bra att ha om man tänker göra whisky och vattnet i Yamazaki är om skrivet redan på 800 talet och sedan när en grönt te guru på 1600-talet (Sen no Rikyu) avslöjade att hemligheten med gott te är vattnet så var det 1923 inte så svårt för Torii-san att välja var han skulle ha sin spritfabrik.

Så vid foten av berget Tennozan där de tre floderna Katsura, Kizu och Uji möts drog han igång sin produktion, att det på grund av flodernas olika vatten temperatur nästan alltid är dimma i området bidrar till att man tycker att man har ett optimalt klimat för att göra japansk whisky här. Själv tror jag att det är härifrån som uttrycket "in i dimman" kommer.
Det kan då tyckas konstigt att vi tyckte den whisky som kommer från Suntorys andra bränneri Hakushu smakar godare, men det kanske beror på att där är klimatet ännu mer optimalt.

1984 glömde man bort att blanda whisky och på det sättet lanserades den första singel malten från Yamazaki. Sedan dess så har whiskyn från Yamazaki under 2000 talet belönats med diverse priser, det har även den lite godare från Hakushu fått.

När vi ändå var där passade vi på att provsmaka lite allt möjligt. Det är otroligt vad olika det kan smaka om man bara provar lite olika sorter. Som tur är så är Robbe väldigt intresserad (nästan nörd) och kunde därför förklara för den okunnige varför, fantastiskt trevligt.

Och efter ett tag så blev det dags att ge sig hemåt…fröken, fröken all den här röken…….

Ja skål då.

Borta

Hejsan, länge sedan…..
Här börjar det bli kallt nu i slutet på september knappt 20 C i morse. Vi går mot sämre tider tro mig, tro mig för det har japanerna själva bestämt…. Eller var det amerikanerna?

Så vad har då hänt, jo vi var och paddlade och det var en riktig höjdare, förutom att jag lyckades tappa vigselringen i floden
Men som min kloka fru sa – det är ingen ide att gräma sig över materia vi är ju friska.

Tränade fotboll med kollegan Oi-san, fick jättemycket träningsvärk. Kunde knappt göra något på en vecka, lyckades säga till Lena att det var jobbigare att spela fotboll än att gå uppför Fuji, dumt sagt.
Det regnade rejält så att hela floden i Kyoto fylldes med vattnet, på en del ställen stod vattnet så högt att det täckte gång och cykelbanan vid floden, dock bara där den är som lägst men vattnet steg ändå med 1 till 1,5 meter vilket blir en del när floden är 50 meter bred.
Nu är vattnet borta men skiten är kvar eller snarare skiten som man slängt i skogen har nu kommit till stan.
Örnarna i stan är så hungriga att de snor riskakor från intet ont anande barn, Maja blev av med sin riskaka när hennes mor stannat på en oskyddad plats för att rätta till ryggsäcken. Maja blev ledsen, det skjuts för lite down town.

Tränade fotboll igen, denna gång på gräs.

Lena bokade en resa till Bali över jul och nyår och jag fick semester.

Vi åkte ut till Arashiyama för att titta på upplyst bambu skog, vi lurade med några bekanta. Vi blev hungriga och gick på spansk restaurang, jätte gott. När vi kom ut var skogen släckt.
Det var också en konsert, det var tydligen det jäkla drag, även statyerna rockade loss.
Cyklade 11 mil utefter en flod utan att dö.

Ditt o Datt

Dittan och dattan, från en bröllopsfest till att en svensk steg av tåget.

Jag var på en av mina arbetskamraters bröllopsfest och snyggast i lokalen var bruden, det har nog inte hänt sen jag gifte mig själv. Vi var på Japansk lokal, och som enda utlänning så sticker man ut lite på gruppfotot, det är jag och en kille som hade en kräfta på huvudet som var avvikande. Anledningen till kräftan var att man skojat lite med brudgummen.

Det gick dåligt för vår parkeringskon, den började ha gjort sitt och det kändes som att vi snart skulle skiljas och mycket riktigt några dagar senare så var han borta, kvar var bara den svarta ringen som var hans stöd när det blåste snålt, vi är lite ledsna då parkeringen inte längre känns som vanligt.
Är det bara nonsens det som trycks på T-shirts i det här landet, det tål att funderas på. Men antagligen har man ett antal ord i en burk och har man tur så blir det bra, har man otur så blir det sämre, men det spelar säkert ingen roll.
För att få känna sig lite som en fri norrlänning gör jag ett seriöst försök att slå mig in i spritbranschen, senast det begav sig var under gymnasietiden då vi gjorde eget vin, om man ska vara ärlig så blev det väl inte så bra och det marknadsfördes under etiketten DjävulsVin och man var nästan tvungen att ha druckit innan för att kunna dricka det. Men nu går vi 26 år senare in i fas två med en kvalificerad plommonspritsatsning i bästa mackmyra stil. Långt framskridna samtal på distribution i närområdet har förts med ett antal suspekta typer. Så vid en smaksensation har vi alla kanaler klara.
Så stod han där, en svensk hej jag heter Ulf och sen blev inget sig likt. Efter att en lång tid som enda svensk här i Kansai, har jag känt mig allt mer ensam. Allt sedan Andreas och Jens lämnade mig i sticket för några månader sen, så var det skönt att se en landsman, Tillsamman spöade vi skiten ur våra japanska kollegor när vi kastade pil på elektronisk tavla, å vad skönt att slippa räkna själv. Som segrare var vi tvingade att posera för bilder som skulle pryda väggen i pilkastningslokalen. Vi gjorde vårt bästa för att lätta upp den bland de andra gästerna tryckta stämningen efter förlusten och inte trycka ner förlusten i halsen på dem.
Han lärde också mina kollegor några nya ord på svenska så som tjejdrink. En tjejdrink kan vara det man får när man låtit bartendern bestämma, det kan vara något med mjölk och apelsin. Tjejdrinkar kan man inte dricka, så här fick bartendern också lära sig hur man gör en drink av en tjejdrink, Man späder ut den med tequila och detta till bartenderns stora förvåning. Vad trevligt det är med besök från Sverige.

Och där satt de, båda två.

Servicekonferens i Sverige, det känns lugnt, bo på Scandic Täby det känns underligt.
Hej Magnus, klockan är 21:00 ska du ha en till. Oj är klockan redan 02:00, god natt.
För första gången på ett år tog jag mig in genom dörrarna på Micronic där jag jobbar när jag inte jobbar i Japan. Såg att man fått upp en nödtelefon mellan den yttre ytterdörren och den inre ytterdörren, att använda om man fastnar mellan dörrarna, känns som en ”work around”.

Väl inne så var det sig likt, det var till och med så likt att alla hade flyttat runt och ingen satt där de satt när jag åkte till Japan. Nu när jag varit där så ska man flytta igen, hoppas det blir rätt den här gången. Jag menar hur svårt kan det va!

Jag träffade några av mina gamla kollegor, till exempel träffade jag Lena och Ann, de sa att jag inte hade ändrat mig ett dugg, att jag nästan så yngre ut. Hur nästan då? Jag har nog aldrig litat på de där två. En annan kollega träffade jag utanför systemet.
Hur man än vrider och vänder på det så var det bullarna till kaffet som var sötast i Sverige denna gång, vi fick ha en extra kvarts rast för tandborstning efter kaffet.
Det började bra man skulle ha kunnat tror att det var Holiday on Ice, men det var det inte, det var bara vi som spelade curling. Det är en hård sport, framförallt så är isen hård och vi samlade på oss några fina skador.
Min sista middag åt jag ensam, utstött på mitt hotellrum. Jag åt hämtsushi, det smakade bra.
Nu är jag tillbaka i Japan och här smakar sushin ännu bättre.

Som sommaren utan någon röd tråd.

Jahaja då var det slut på semestern, det gick väldigt fort. Den här gången kändes det mer att komma till Sverige, antagligen för att vi inte varit där på ett år och att det har blivit vardag i Japan. Det kändes verkligen som om luften var klarare och renare man kan också konstatera att svenskt toapapper är överlägset det japanska, Rullarna verkar vara hårdare rullade i Sverige och så kan man inte se igenom det svenska papperet så som man kan med det japanska.

Vi hälsade på min kusin och hennes familj, de har ett hus i skogen, ett gammalt skogsvaktar torp tror jag. Mitt i ingenstans vid en sjö med en brygga där man kan sola och dricka en öl, det är så man blir påmind om den svenska avunden.
Vi hälsade också på bekanta på en ö utanför Vaxholm, solen sken, öl på bryggan och en helt otroligt god lättrökt lax från Ljusterö. Kvällen avslutades med lite punsch. Vi hann även med en kortare segeltur, Ester fick köra en S30 och vi lyckades komma upp i nio knop, kanske skulle ha en båt… nej nu orkar vi inte avundas mer.
Vi åkte till Skavlöten och badade, alla är tatuerade, man har tatuerat allt ifrån namnen på någons barn till stora kors på hela ryggen.
Andra har kinesiska/japanska tecken som till exempel betyder fred, harmoni eller grönt te.

Annars började semestern med att vi träffade de andra familjerna som adopterade samtidigt som vi. Vi träffades i Västervik, har ni varit där? Västervik är mest känt för att man serverar Sveriges största barnpizzor och att det ligger ganska nära Astrid Lindgrens värld. Man kan också konstatera att norrlänningar och gottlänningar har ett gemensamt intresse och det är att se hur mycket tändvätska som är möjligt att använda när man ska tända en grill, hur höga lågor fick du Marcus? Min fru börjar bli som de där som åker till USA ett par veckor och glömmer bort hur man pratar svenska, nu har hon inte glömt bort svenskan, dels för att japanska verkar så svårt men en del maner har hon lyckats plocka upp så som den klassiska fotoposen.

Nu när vi är återsamlade så trängde vi oss på hos familjen Murray, Där fick vi lära oss att bara man har ett hotell mitt i Kyoto så kan man få 200 personer att betala närmare 1200 spänn för att stå på taket och se på när man eldar lite på bergen runt Kyoto. I och för sig så ingick då en sjuksköterska om något skulle hända och ett glas vin.

Vi var en vecka hos min mor och åt, jovisst var det lite grädde i maten men ändå. Ester och Maja träffade kusinerna och så klappade vår utlånade svarta katt Lakrits.

jippiyho semester

Det verkar som om tiden stått stilla, det skulle nu bara vara ett halvår kvar men det verkar som om det bara är halvtid igen. Så vad har hänt då? Jo det var midsommar med Ikea sill och köttbullespett, spriten är den samma, lokalt tillägg på menyn, ett par hemma gjorda sushirullar och inplastad ost. Barnen fick kransar av rosor i håret av våra svenska vänner här, ah skål på dig. Fröken, fröken kan du skicka löken.
Det har också varit den årliga ”maypole” dansen i skolan, Otippat var att Esters klass cyklade runt på enhjulingar under sitt uppträdande.

Maja har fyllt fem år, det känns ju som i går men inte då, det går så fort.
För att ha det lugnt under födelsedags firandet så hyrde vi in ett par tusen poliser från runt om i japan.
Nej de var i Kyoto för att det har varit G8 möte på ön i norr, men miljöministrarna var i Kyoto och då sprider sig sektskräcken. Det skulle ha varit underbart att vara med på planeringsmötet när gathörnen delades upp, nu släpper du inte en jävel över bron.
Sammanfattningsvis kommer här de tre bra sakerna med japan.
1: det verkar inte finna några fästingar här
2: man har värdens godaste ris
3: se 1

Och här är något att tänka på för framtiden:
1: lär er att cykla på rätt sida av vägen (måste ni ändå cykla i mötande fil så försök att inte cykla mitt i filen).
2: sluta slänga skräp överallt.
3: stäng av bilmotorn när ni går in på 7/11 för att handla (det var ju ändå här man skrev Kyoto avtalet)

Övrigt oviktigt är att man spelar the ting tings väldigt mycket på radion här, men det gör inget.

Nu stänger vi av datorn och tar semester, när den slås på igen så kommer den att vara full av mail (mäjl) att slänga, det ser vi inte fram emot, inte för att det gör något att slänga de elektroniska breven, utan för att det betyder att semestern är slut.

Ha det så bra!
:-)

upp-ner-upp-ner

En melon för 6000 dollar?
När man ser dem cykla på fel sida, mot rött så nära att bli överkörda utan att röra en min som skulle kunna avslöja att man tänker ”satan det där var nära” så kan man nog tro att Japanerna antagligen skulle vara världens bästa pokerspelare om det inte var för att man inte spelar poker som grupp utan måste fatta individuella beslut.

En vattenmelon?
Undrar vart alla är på väg och varför samtidigt, varför kan de inte bara stanna hemma?
Förhållandet mellan väg koner och japaner är som förhållandet mellan får och Nya Zeeländare. Övertag för konerna, 20000 av dem har befunnit sig på motorvägen som jag tar till kontoret. Det är otroligt vad obehag de kan ställa till. Men nu är de borta, de är någon annstans och gör livet surt för befolkningen.
Vägen är nu städad och fin, så nu tar det 45 minuter igen, ett tag tog det 3 timmar till kontoret, varför stod alla där och tittade, då menar jag de cirka 2000 från vägverket som, ja vad gjorde de. Tydligen så måste man på grund av att det snöar i provinsen Shiga laga och städa vägen. I provinsen bredvid får man ingen snö för det har man bestämt och då behöver man inte laga vägen.

När det blir så här så kan det vara skönt med en cykel tur i bergen där är man ensam med grodornas kväkande i risfälten. Sist jag var ute och trampade, gick det mest uppför och jag passerades av en bil med kamouflage klädda män och tänkte då genast på filmen jägarna.Vid ett tillfälle så vilade jag och kunde då hör de hungriga apornas skrik, det lät som om de kom närmare och närmare.

Det visade sig dock att jägarna bara skulle på hajk och att de parkerat nära toppen på berget, 680 meter upp och att de hejade fram mig som om det vore tour de france. Aporna måste bero på all den här dopningen.

Det går lättare nerför även om man måste se upp så man inte hamnar i en återvändsgränd.

Här kan man säga att bron tar korrupt slut. Väl nere med ont i händerna efter allt bromsande så visade det sig att jag åkt ner på andra sidan av berget. Man kan säga att sista liften stängt och att det bara var att ge sig av upp åt igen.Det är gott med en öl i badet efter 5 timmar cyklande.

Övrigt:
Ryktet säger att det inte bara är svenska flicka som har ett rykte tydligen har även japanska flicka det, yellow cab…easy to get in…new ride every day…

Annars så har det väl inte hänt så mycket så nu sticker vi till akihabara.

Kusinträff

Vi var kusinerna från landet som åkte till storstaden för att se på det vackra folket. Vi lånade Jens lägenhet, en hyfsad drive från Shibuya. In med grejerna och bussen ner på Stan, man kan verkligen se att Tokyo från början bara var en liten fiskehåla. Men nu finns det även köttrestauranger och det var tur det för inte alla i familjen gillar kall slemmig fisk på kallt surt ris. Nej då är det bättre att gå på Outback och äta riktig mat. Outback är en Australisk kedja av koncept restauranger där man kan äta kött.

Vi träffade svenska fränder i Yoyogi parken och hade picknick. I Yoyogi parken kan man se att alla i Japan inte är japaner vilket var lite förvånande. Det finns dock en del som är typiskt japanskt och det är det här med att man bör vara med i en sekt, genom att klä sig lika så visar man samhörighet. Det finns stora sekter (Toyota, känd bilbyggaresekt) och det finns små sekter som Via sekten där alla har vita kläder.

På bilden ser vi hur kul man har tillsammans, en lek, en sektmedlem säger ”jag tror du har en fläck på benet” och om någon då kollar får han springa ett varv runt gruppen.

Man kan också delta i olika aktiviteter så som rockringande, dock bör det påpekas att missbruk kan leda till att man får håriga vader.
Vid Harajuku stationen träffas japaner som vill vara lite annorlunda på söndagar och för att ta seden dit man kommer så klädde jag ut mig till italienare.
Här träffas till exempel Tokyo Lockabirry Club, ryktet säger att det här med att klä ut sig eller om det var att bara vara sig själv en stund startades av Lockabirry killarna som på 80-talet såg en film som heter Grease (från den tiden då Travolta fortfarande dansade).

Vi åt ännu en gång på vår favo restaurang, döm av min förvåning de missande min beställning på babybackribs och försökte ta betalt ändå, man kan inte lita på stadsbor, det har jag alltid sagt och jag ska aldrig äta på det där skitstället något mer.

Vi åkte till också till Ebisu och här bor de stora hjältarna, här ligger huvudkontoret för Sapporo bryggerier. På grund av vårt besök så ordnade man en öl mässa i Yebisu garden place. I år går den i miljöns tecken och jag tycker att vi till helgen verkligen försöker dra vårt strå till stacken och räddar planeten.